Hur kan lärare och elever förbättra utbildningen tillsammans? Demokratisk skolförbättring och betydelsen av lärares kollektiva vanor

Abstract

Ett problem inom samhällets institutioner, såsom skolan, är att barn och unga ofta utestängs från beslutsfattande processer och inte räknas som legitima demokratiska deltagare. Skolförbättringsarbete sker undantagsvis tillsammans med eleverna trots att de utgör majoriteten av skolans population och enligt skollag ska ha inflytande i formandet av utbildningen. Med utgångspunkt i skolans uppdrag att utbilda demokratiska medborgare och ett demokratiskt perspektiv på skolförbättring bidrar artikeln med kunskap om hur lärares kollektiva vanor kan hindra och främja lärares och elevers gemensamma försök att förbättra utbildningen. Resultaten indikerar en tydlig potential med elevers delaktighet i skolförbättringsarbete samtidigt som det behövs en förändring av lärares vanor för att få utväxling på denna potential. En slutsats är att det är lång väg kvar innan elevers delaktighet i skolförbättring är organiserad och institutionaliserad i skolan. Artikeln pekar ut vägar framåt för elevers delaktighet i skolförbättring och ger ett förslag på hur det kan se ut när detta är en demokratisk realitet.

ENGLISH ABSTRACT

How can teachers and students improve education together? Democratic school improvement and the importance of teachers’ collective habits

A democratic problem for society’s institutions, such as schools, is that children and young people are often excluded from decision-making processes and not acknowledged as legitimate democratic participants. School improvement work is often conducted without the students, even though they make up most of the school’s population and according to Swedish school law they should influence educational development. Based on the school’s mission to educate democratic citizens and a democratic perspective on school improvement, the article contributes with knowledge about how teachers’ collective habits can hinder and promote teachers’ and students’ joint attempts to improve education. The results indicate a clear potential for students’ participation in school improvement work, while a change in teachers’ habits is needed to benefit from this potential. One conclusion is that student participation in school improvement is far from being organized and institutionalized in the school. The article proposes democratic pathways forward for student participation in school improvement and gives a proposal for what it might look like when this is a democratic reality.